Historia

Midsommar på Styrsö

Historien bakom Sällskapet Arbores

När man ser dagens grönskande Styrsö, är det svårt att tro att ön under förrförra seklet var både kal och ödslig. Ön, som tidigare hade varit täckt av ekskog, hade gått samma öde till mötes som så många andra områden med stora ekbestånd, nämligen den skövling som skedde för att förse 1700-talets omfattande skeppsbyggeri med byggmaterial. Återplanteringen av träd hade heller inte varit speciellt angelägen, eftersom den bofasta befolkningen i huvudsak levde av fiske. Sällskapet Arbores bildades därför 1886 med det ursprungliga syftet att återplantera träd på ön.

På 1870-talet hade Styrsö blivit ett populärt utflyktsmål för göteborgarna. Bland det växande antalet hängivna Styrsövänner fanns banktjänstemannen Gustaf Årre, som trött på öns eländiga kalhet fick en storslagen idé: Styrsö skulle förskönas! Detta skulle ske genom att man bildade ett sällskap, vars syfte skulle vara att ”anlägga och underhålla skogs- och parkplanteringar, vägar, promenader och vattenbrunnar samt vad i övrigt kunde vara till nytta och trevnad för ön. Sällskapets namn blev ”Sällskapet Arbores” (”arbores” = ”träd” på latin) och det bildades en dag i början av augusti år 1886. Vid denna tid fanns knappast några andra träd på ön än popplarna vid kyrkan samt enstaka fruktträd i några privata trädgårdar.

”Årres skog”

Den första större skogsplantering som kom till stånd blev den efter grundaren uppkallade ”Årres skog”. Skolbarn från Göteborg kallades in och en oerhörd mängd plantor, mest av gran, tall, ek, björk och ask, kom i jorden under uppsikt av en länsskogvaktare. Arbetsåret 1906-07 sattes inte mindre än 76.500 plantor. Många åts upp av öns får, som blev allt fetare medan planteringarna fortskred, men som så småningom återgick till sin normala vikt alltefter som trädplantorna trots allt sköt i höjden. ”Årres skog”, som hade planterats på Styrsö BadhusAB:s mark, inköptes av sällskapet 1919 och går numera under namnet ”Arbores skog”.
Fler projekt genomfördes. ”Kung Oscars park” anlades framför nuvarande ålderdomshemmet. Vägar förbättrades och anlades mellan Bratten, Halsvik och Tången. Brunnar tillkom här och var på ön, promenadstigar till Rävsunds udde och Saltskärs udde stakades och badplatser vid Vinnäs och Sandvik iordningsställdes.

Restaurationspaviljongen å Styrsö-Bratten (1881, ev 1882, - 4/7 1901)Mindre plantering, mer muntrationer

Under 1920- och 1930-talen bromsades nyplanteringen ned till ett minimum. Det gällde att ta hänsyn till att kor och får fick sina öppna fält. De redan väl etablerade sommarfestligheterna fortsatte man dock med.
Under många år anordnades den sk Arboresfesten första lördagen i augusti. Från början var restaurangen på Bratten festernas centrum. Så småningom flyttade man dock stånden till den öppna platsen nedanför restaurangen. Här kunde man ”avnjuta de musicerande kapellens förföriska tongångar, allt medan man flirtade med de vackra damerna bakom stånden; här fanns fiskdamm, tombola och diverse lotterier, och så fanns ju punschbersåerna. Eleganta herrar i halmhattar jagade ljuva, bleka undersköna damer, helt diskret förvisso...” (ur ”Uti vår hage” av Per Eklund, Sällskapet Arbores jubileumsskrift 1976).
Utöver Arbores-festen anordnade man som bekant även midsommardansen på den stora öppna planen nere vid Brattens brygga. En mångårig tradition som är i högsta grad levande än idag.

Fler historiskabilder hittar du under bildarkivet.